Senaste inläggen

Av Elin - 13 juli 2015 11:50

Kika in och säg vad du tycker! Kanske kommer börja där istället...

http://aziquesa.weebly.com/

Av Elin - 7 juni 2015 00:14

Hej bloggen...


Detta inlägget kommer vara ett jobbigt att skriva...

Och att läsa...


Jag är just nu himla deprimerad över vart mitt liv tagit vägen..
På dagarna när jag är hemma gör jag inte annat än sitter vid min dator och kollar på youtube, facebook eller andra skräpsidor utan värde. Det är vad jag gör ända fram till läggdags. Och sen lite till..

Tekniken har förstört mitt liv så mycket... Jag sitter här varje dag..
Jag har sällan gjort några läxor denna terminen.
Jag har tappat all inspiration till att nå mina mål i livet.

Jag har en underbar pojkvän som jag älskar över allt annat.
Jag har en familj som bryr sig om mig och jag har alla mina närmaste släktingar kvar i livet.
Jag har alltid tyckt om min farfar lite mer än de andra.
Han fyllde 80 förra året.

Mitt sinne är fortfarande fast vid att han bara är 70...

Det var tio år sedan.


En del i familjen tycker att han börjar bli gammal och senil, steril och allt vad det nu är.

Jag vill inte höra det.

Jag vill inte vara med när min enda farfar lämnar denna jord.

Jag vill inte se min mormor ge upp för sin diabetes...

Jag vill inte veta av att min morfar inte repat sig från olyckan som tog hans själ.

Jag vill inte höra nyheten att farmor togs in på sjukhus igår.


Jag älskar min familj. Jag älskar min släkt. Jag älskar de få vänner jag har.

Jag vill inte förlora de jag håller närmast.
Jag vill inte bli vuxen....
Jag kommer inte klara att förlora någon om livet ska fortsätta såhär. 

Jag har kommit till en punkt i livet då jag inser hur fel mitt liv har blivit. 
Jag har insett hur jävla svårt jag har gjort det för mig.

Det är en vecka kvar i skolan och jag ligger så jävla efter i alltför många ämnen.

Lämnar jag inte in allt jag ska riskerar jag F i mer än ett ämne. Jag har alltid varit så jävla medveten om det, men jag har varit så självupptagen med saker jag tyckt vart roligare....

Jag har flyttat det till ett senare tillfälle.

Jag har ruinerat mina betyg, min skolgång och mitt framtida liv.

Min dröm har varit ett välbetalt jobb, en sambo, två barn och en egen lya.
Ett ställe att kalla sitt eget.
Jag har hållt fast vid den drömmen så hårt.
Hållt fast vid den och inte insett att den faktiskt flutit iväg från mig.

Jag har så starkt velat skaffa mitt eget liv och inte behövt vara beroende av någon annan.
Men det är så långt bort nu..

Det är så långt bort, och jag vet inte längre hur...eller om jag kan få tag i det igen.
Jag har fuckat upp det så mycket att jag inte vet om jag kommer klara livet längre.

Jag har själv orsakat detta..

Jag har själv gjort mig till ett hopplöst fall...

Jag har levt i min egen fantasivärld i 18år, och jag har följt vägen som jag själv plöjt upp allteftersom jag gått.
Den vägen har lett mig till en återvändsgränd.
En återvändsgränd av solid sten som inte går att komma runt eller över..

Jag har haft så många chanser att vända om och följa den redan upplöjda och grusbelagda vägen som hade varit så lätt att följa. Istället har jag fortsatt ner i träsket.
Jag har fastnat i detta träsk och fått lera upp till höfterna.

Jag har fastnat här..

Jag känner mig vilse, och vet inte vart jag ska ta vägen längre.

Jag kanske skulle stanna här och låta nattens kommande mörker sluka mig.


Jag har fastnat i depression.

Men jag vill inte dö....

Jag vill inte lämna det som är underbart i världen.

Jag vill inte lämna min familj, mina vänner, eller min pojkvän i sticket.

Jag vill inte lämna dem någonsin.

Jag vill bara spola tillbaka, ta mig i kragen och lösa upp skiten.
Jag vill inte gå om tvåan....
Jag vill gå igenom sista året på gymnasiet, få jobb och sen gå vidare med livet.

Jag vill nå drömmen jag haft...

Jag vill nå drömmen som jag och mitt livs kärlek skapat tillsammans.
Drömmen som vi format och bildat.
Drömmen som jag gjort till mitt livsmål.


Mitt mål är så långt bort nu...

Jag vandrar i cirklar.
Cirklar som följer samma spår.

Jag vet inte hur jag ska lösa upp dethär..

Jag vill komma tillbaka till stigen jag en gång lämnade.
Jag vill komma tillbaka till verkligheten där jag kan ta mig vidare och lyckas.

Jag vill nå min dröm.

Jag vill så starkt.

Jag vet vad jag behöver göra för att ta första steget.

Jag ska lämna denna smärtfria fantasivärld och ta tag i livet.


Jag ska ta steget.
Jag ska göra valet.

Jag ska ta tag i mitt liv och min verklighet, och jag ska göra det med stolthet.



Detta är ett sorgligt farväl.

Tårarna bränner inte innanför ögonlocken längre.
De rinner nedför mina kinder, för jag vet att vägen kommer vara svår.
Det kommer vara så lockande att stanna i paradiset jag skapat åt mig själv. Jag ska se till att det försvinner innan det krossas med mina drömmar.

Jag har sagt mitt sista farväl till Star Stable.

Jag har inte sagt farväl till mina hästar, och jag kommer inte klara av det heller.

Jag kommer sakna detta underbara och väl utformade spel.
Jag kommer vilja logga in igen, jag kommer sakna alla spelare och alla vänner jag mött i detta spel.

Men jag behöver göra detta för att bli av med en av alla de distraktioner som hindrar att jag kan gå vidare i livet.

Jag kommer göra mig av med annat också.

Det kommer bli svårt.

Jag vet inte om jag kommer klara det.

Men jag vet att det är rätt. 

Jag vet att det är ett steg i rätt riktning.


Detta inlägg är det längsta på denna blogg hittills. Det är säker det sista också. Det är svårt att säga farväl, men någon gång måste det ske.
Jag önskar Star Stable all lycka, och önskar att fler kommer uppleva glädjen och kärleken jag upplevt under de många år jag varit medlem i spelet.


Mitt namn är Elin Ringblom; också kallad Elin Rainbell, EllieDf3, Aziquesa, DragonFlower123.

Detta är mitt sista inlägg och nu säger jag mitt farväl.


Aziquesa, signing off.

Av Elin - 30 maj 2015 21:27

Hej folket. Idag är första inlägget på en månad, och jag skriver egentligen bara just nu för att få ur lite känslor. Jag får väll varna för överreagering.



För lite mer än en månad sedan fick jag ett akvarium och ett gäng fiskar från min kära väninna. Det var en vanlig fredag tror jag, och jag skulle följa med till djuraffären för att kolla på och köpa lite nya fiskar till henne, eftersom hon nyligen skaffat ett nytt akvarium på 300 liter. Vi hade tidigare pratat om att jag skulle få låna hennes gamla akvarium på 54L, men inte bestämt något än. Jag blev såklart förvånad när hon frågade vilka fiskar jag skulle vilja ha. Lite förundrad pekade jag ut fem stycken Kilfläcksrasboror, två Platy, två Pakistanbotier och en liten Guldfisk. Hon sa att hon skulle ta hem dem och fixa in dem i akvariet och det lät ju bra.


 Jag kom inte hem förrän helgen var över på söndagen och kom hem till ett färdigt akvarium som stod installerat i lägenheten. En underbar överraskning som de båda hållt hemligt undermist en veckas tid. Här bekymrade jag mig över att de höll saker hemliga, så var det något så snällt som mina små fiskar! 

 Några veckor gick och jag funderade på om det skulle gå att ha Guppy i mitt akvarium. Fiskar med stora vackra stjärtfenor kan bli väldigt ilskna på varandra, så det skulle inte fungera med den guldfisk jag hade. Malin löste det genom att ta hem "Goldie" till sig och så fick jag alltså möjlighet att inskaffa två små guppyfiskar.


Så har mitt akvarium sett ut ett tag, och jag har varit väldigt nöjd med det, och antagligen fäst mig en del vid de små liven. Min guppyhane är verkligen handsome, och mina botier skrämde mig rejält när jag gjorde en ordentlig städning av akvariet. Jag tog upp alla fiskarna med håv och placerade dem i en bunke med vatten under tiden jag gjorde rent och skrubbade, och märkte när jag la tillbaka de igen att de hade bleknat! "De gör så ibland" var svaret från min väninna när jag frågade om råd. De mådde ju bra efter det, så antagligen är det inget farligt...

 Idag då, var jag en stund hos min väninna för att se hur hon och min guldfisk hade det. Jag var där en stund, och hon frågade om jag hade algätare i mitt akvarium. Det hade jag ju inte, och det slutade med att jag kom hem med en liten Skäggmunsmal i en påse. Jag fixade direkt så att den skulle få komma ner till de andra och vände för någon minut bort uppmärksamheten för att hjälpa till med mat, disk och ta ut sopor. Precis när jag kommer ut i hallen och ska öppna dörren får jag syn på en fisk som ligger där på golvet! Katten sitter stolt bredvid och tror att hon gjort något prisbelönt. Jag hamnade i chocktillständ för en sekund, men så fort fisken rörde på sig tvekade jag inte på att ta upp den och snabbt ta den tillbaka till akvariet. Den verkade först vara utom räddniong, men efter att jag hållt den under vattenytan en stund spratt den till och började vingligt röra på sig.


 I skrivande stund är jag inte säker på hur min Rasbora mår. Den har jobbigt att simma någonstans, stjärtfenan är helt trasig och den ville inte äta när jag gav dem... Jag är riktigt orolig, och har nästan redan tagit farväl av min första fisk. Jag tröståt choklad för bara några minuter sedan, och känner hur tårarna bränner under ögonlocken efter varje ny mening jag skriver. Upplevelsen har gett mig skuldkänslor, då jag lämnade akvariet öppet och oövervakat, fritt fram för katten att ta för sig. Det känns som ett horribelt misstag som jag verkligen lärt mig på, och jag vet att jag hädanefter kommer vara noga med att stänga ordentligt och hålla bättre uppsikt då locket inte är på. Jag är fortfarande skakad, och kommer nog vara sorgsen om inte min fisk repar sig innan helgen är slut.


 Malen har funnit sig tillrätta och de andra verkar må bra, vilket är positivt. Ändå känner jag att jag kommer ha svårt att tänka på att det kanske är mitt fel att jag i fortsättningen bara kommer ha fyra Rasboror. Jag har också förstått att man kan fästa sig vid ett så obetydligt djur som en akvariefisk. Jag har under en månad studerat mina fiskar, försökt lära känna och förstå dem lite, och på så sätt skapat en form av kärlek till dem. Jag vet mycket väl att de inte kan känna eller visa något tillbaka, men jag vet också att jag aldrig kommer kunna förlåta mig själv för det som just hänt.



 Med detta sagt ska jag avsluta detta inlägg, och det är med tårar i ögonen och tungt hjärta som jag berättar att en av mina fem älskade Rasboror är död.














                              

Av Elin - 29 april 2015 11:32

Av Elin - 14 april 2015 08:15

 Jamen hej och hallå folket!

Idag sitter jag i skolan klockan åtta på morgonen oc skriver. Det är nästan lite skönt att vara uppe med solen ibland.. För omväxling, då jag vanligtvis brukar gå upp vid 7/9. Bara en timme egentlige, men det kändes ändå att det var tidigt, för solen stod lågt och det var helt tyst hemma. Mycket bilar på vägarna och fullsatt på tåg och buss.


Så vad ska man göra idag då? Klockan 8:20 ska jag ha svenska som första lektionen på dagen, och efter det står historia, samt idrott på schemat. Bajs också, jag har idrott idag!! Fhan, jag hade inte en tanke på det varken igår eller imorse, jag åkte ju bara till fkp för att övningsköra och umgås med familjen. x( Faaaan, va jag kommer få skäll idag :''(

 Ajja, man lär sig av sina misstag säger dem.. Efter lunch har jag fakking en timme håltimma innan svenska igen, och sen ska jag hem! Hem oc äta något innan jag ska försöka plugga lite, och redigera klart en video som jag börjat med. Yesss, jag laddar upp lite klipp på youtube ibland om "mitt liv på Star Stable". Det går ju också att läsa om på den nya bloggen jag skapade; länken finns här till höger. Måste redigera designen lite där, på tal om det, men det får vi ta senare^^

*Kanske en morgonkaffe, nu när man ändå är tidig till skolan..?*


Senast i söndags var jag och sambon på köpcentret för att köpa lite skor till pöjken, och gissa vad som då hände? Jo, jag själv började pröva skor, och köpte två par för 690 spänn. Prisvärt då det var rea för tillfället   


 

Snygga, eller vad säger ni? Dessutom jäkligt bekväma!





Oj, nej nu börjar jag om fem minuter, så jag får lägga ner här, så ses vi nästa gång~

Av Elin - 13 april 2015 12:53

Nu har jag Samhäll om typ fem minuter och ska ha EU-prov som jag såklart inte har pluggat på! X( Det kommer kännas himla jobbigt eftersom jag VET att jag inte kommer klara det, och måste då göra omprov :c


Jag postar veckans schema här också, så blir det inget bildlöst inlägg iallafall

 


Ja, nu måste jag gå, så hejdå, och önska mig så mycket inte lycka till! :(:(:(

Skapa flashcards